Dataspelsberoende – när spelet tar över

Vad är dataspelsberoende?

Världshälsoorganisationen WHO har med dataspelsberoende (på engelska gaming disorder) i sitt diagnossystem ICD-11. Det kännetecknas av tre saker:

• Du tappar kontrollen över när du börjar, hur länge du spelar och när du slutar.
• Spelet går före andra intressen och vardagssysslor.
• Du fortsätter eller spelar mer, trots att det får negativa följder.

För att det ska räknas som en diagnos ska det påverka livet tydligt, till exempel skola, jobb eller relationer, och normalt ha pågått i minst 12 månader. Enligt WHO gäller det bara en liten del av alla som spelar. Det gäller både spel på nätet och spel utan uppkoppling.

Är jag beroende? Frågor att ställa dig själv

Det här är inget test som ger en diagnos. Men frågorna, som bygger på dem som 1177 föreslår, kan hjälpa dig att se hur det ser ut:

• Hur går det med sömnen, maten, skolan eller jobbet?
• Hindrar spelandet dig från att göra saker du behöver eller vill göra?
• Spelar du längre än du hade tänkt?
• Känns tiden du spelar värd det, efteråt?
• Bestämmer du själv när du spelar, eller hamnar du vid datorn eller konsolen utan att ha bestämt det?
• Har du försökt dra ner, men inte lyckats?

Svarar du så att det oroar dig, och har det hållit på ett tag? Då kan det vara värt att prata med någon.

Varför blir det så?

Det finns ofta flera förklaringar. 1177 nämner bland annat en vana som är svår att bryta, kompisar som spelar mycket, att skjuta upp saker, stress och oro, och psykisk ohälsa eller diagnoser som depression, adhd eller autism. Många spel har inget naturligt slut, och en del kräver mycket tid för att du ska behålla din ranking.

Spel och appar är byggda för att belöna dig ofta, med nya nivåer, priser och notiser. Det gör dem svåra att lägga ifrån sig. Det är inget fel på dig.

Hur slutar man spela så mycket?

Du behöver inte sluta helt för att få bättre koll. Testa några av de här:

• Bestäm innan du börjar hur länge du ska spela, och ha något annat inplanerat efteråt.
• Skydda sömnen. Sluta spela en stund innan du ska sova, och ha mobilen utanför sovrummet. Du som är 13–18 behöver 8–9 timmars sömn per natt.
• Gör det svårare att börja. Logga ut, stäng av notiser och ta bort spel som du inte kan låta bli.
• Fyll tiden med något annat som du tycker om: träning, kompisar, ett annat intresse.
• Berätta för någon att du vill dra ner. Det blir lättare med stöd.
• Lägg märke till när suget kommer. Är det när du är uttråkad, stressad eller ledsen? Då vet du vad du behöver hitta ett annat sätt att hantera.

Om det inte går på egen hand är det inget misslyckande. Det är så det fungerar för många.

Hur behandlas dataspelsberoende?

Ett vanligt sätt är samtalsbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT). Så beskriver till exempel 1177 behandlingen vid en specialiserad mottagning i Västra Götaland. Där sätter du mål för att dra ner eller sluta, lär dig se vad som får dig att spela, övar på nya vanor mellan samtalen och hittar annat som är viktigt för dig. Det behöver inte handla om att aldrig spela igen, utan om att du ska ha kontroll.

När ska man söka hjälp?

Sök hjälp om du har försökt ändra dina vanor utan att det håller, om spelandet länge går ut över sömn, skola, jobb eller relationer, eller om du spelar för att slippa tänka på att du mår dåligt. Du kan vända dig till:

• Elevhälsan, om du går i skolan.
• Vårdcentralen där du bor.
• 1177 för sjukvårdsråd dygnet runt.

Spelar du om pengar? Det är något annat. Ring Stödlinjen på 020-81 91 00.

Telora öppnar snart. Vi planerar att erbjuda behandling via video med legitimerade psykologer och psykoterapeuter, för vuxna och för unga, även om du är under 18.

Behöver du hjälp nu?

Vid akut fara för liv eller hälsa: ring 112. För sjukvårdsråd dygnet runt: ring 1177. Är du under 18 kan du ringa eller sms:a Bris på 116 111. Det är gratis, du behöver inte säga vem du är, och de har öppet varje dag, även på natten.

Har du tankar på att skada dig själv eller att inte vilja leva? Ring Självmordslinjen på 90101, eller 112 om det är akut.