Hur mycket skärmtid ska en tonåring ha?

Vad säger rekommendationerna?

Folkhälsomyndigheten har rekommendationer om skärmtid för barn och unga. 1177 sammanfattar dem så här:

• 0–2 år: ingen skärm alls.
• 2–5 år: högst cirka en timme om dagen.
• 6–12 år: högst 1–2 timmar om dagen.
• 13–18 år: högst 2–3 timmar om dagen.

Det är tumregler, inte lagar. En dag med mer skärm gör inget. Det är vardagen som räknas.

Hur mycket skärmtid ska en 13-åring, 14-åring eller 15-åring ha?

Samma tumregel gäller hela åldern 13–18: högst cirka 2–3 timmar om dagen på fritiden. Ju yngre tonåringen är, desto mer stöd behöver hen oftast för att hålla det. Folkhälsomyndigheten påpekar att unga har svårare än vuxna att reglera sin skärmanvändning.

Hur mycket skärmtid ska en 10-åring, 11-åring eller 12-åring ha?

För 6–12 år är tumregeln högst cirka 1–2 timmar om dagen på fritiden.

Vad räknas som skärmtid?

Det som räknas är skärmar på fritiden: tv, sociala medier, videoklipp och dataspel. Enligt 1177 räknas inte skolarbete, musik, radio, poddar, ljudböcker och e-böcker. Inte heller digitala hjälpmedel vid funktionsnedsättning eller digitala samhällstjänster.

Varför är sömnen viktigast?

Unga i åldern 13–18 år behöver sova 8–9 timmar per natt. Skärmen är lätt att fastna i på kvällen, och det kan bli svårare att varva ner och somna. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten och 1177:

• Inga skärmar 30–60 minuter före läggdags.
• Mobil och andra skärmar utanför sovrummet på natten.
• En vanlig väckarklocka i stället för mobilen.

Hur vet jag om det har blivit för mycket?

Timmarna säger inte allt. Titta hellre på vad skärmen tar tid från. Enligt 1177 kan det vara dags att reagera om:

• det ofta blir bråk hemma om skärmtiden,
• barnet har svårt att sova eller har tappat intresset för annat,
• barnet vill sluta men inte klarar det,
• skärmen tar tid från sömn, skolarbete och annat viktigt.

Folkhälsomyndigheten skriver att risken för beroendeliknande användning ökar om barnet använder skärmar mer än cirka tre timmar om dagen, är mobbat, inte trivs i skolan eller mår psykiskt dåligt. Risken minskar om barnet trivs i skolan och har en god relation till föräldrar som vet vad barnet gör på nätet.

Hur gör vi regler som håller?

• Bestäm tillsammans. Låt tonåringen vara med och göra en skärmplan. Regler man har varit med och bestämt är lättare att följa.
• Börja med sömnen. Mobilen laddas utanför sovrummet. Det är ofta den regel som gör störst skillnad.
• Skärmfria zoner. Till exempel matbordet, och när man gör läxor.
• Bestäm i förväg vad som händer om reglerna inte följs, så att ni slipper förhandla mitt i ett bråk.
• Använd inställningarna. Mobiler och spelkonsoler har inställningar för skärmtid och föräldrakontroll. Mediemyndigheten har guider för föräldrar.
• Var en förebild. Regler som gäller hela familjen fungerar bättre.
• Prata med andra föräldrar, så att reglerna liknar varandra i kompisgänget.

När ska man söka hjälp?

Sök hjälp om ni har försökt hålla en skärmplan flera gånger utan att det går, om skärmen länge går ut över sömn, skola eller kompisar, eller om konflikterna hemma blir för stora. Du kan vända dig till elevhälsan, vårdcentralen eller ringa 1177 för råd. Du kan få stöd som förälder även om din tonåring inte vill vara med.

Telora öppnar snart. Vi planerar att erbjuda föräldrarådgivning, familjesamtal och behandling för unga via video, med legitimerade psykologer och psykoterapeuter.

Behöver ni hjälp nu?

Vid akut fara för liv eller hälsa: ring 112. För sjukvårdsråd dygnet runt: ring 1177. Barn och unga under 18 kan ringa eller sms:a Bris på 116 111, gratis och anonymt. Du som vuxen kan ringa Bris stödlinje för vuxna på 0771-50 50 50.