Beroende av sociala medier?

Kan man bli beroende av sociala medier?

Många använder ordet beroende om sociala medier, och Folkhälsomyndigheten pratar om skärmberoende. Men i WHO:s diagnossystem ICD-11 finns inte beroende av sociala medier som en egen diagnos, på samma sätt som dataspelsberoende. Forskarna är inte överens om var gränsen går.

För dig spelar det mindre roll vad det kallas. Om du har svårt att styra hur mycket du använder apparna, och det ställer till det för dig, är det värt att ta på allvar. Du behöver ingen diagnos för att vilja ändra något.

Vilka är tecknen?

Folkhälsomyndigheten tar upp flera tecken på att skärmanvändningen har blivit ett problem. Omskrivet till sociala medier kan det se ut så här:

• Du har svårt att dra ner, trots att du har försökt flera gånger.
• Du går in på apparna för att du mår dåligt och vill slippa tänka.
• Det går ut över annat du vill eller behöver göra.
• Skolan eller jobbet blir lidande.
• Du sover för lite, eller vänder på dygnet.
• Du mår sämre av att vara där, men fortsätter ändå.
• Du hamnar ofta i bråk med familj, partner eller vänner om mobilen.

Känner du igen dig i flera av punkterna, och har det hållit på ett tag? Gör gärna vårt korta, anonyma självtest om sociala medier.

Varför är det så svårt att låta bli?

Folkhälsomyndigheten skriver att många appar är utformade för att man ska vilja använda dem mer och mer. Många är gratis och tjänar pengar på annonser. Ju mer tid du lägger där, desto mer tjänar företagen.

Några saker som drar:

• Flödet tar aldrig slut. Det finns alltid något nytt längre ner.
• Algoritmen lär sig vad du fastnar för. Det du klickar på, gillar eller tittar länge på styr vad du får se. Folkhälsomyndigheten skriver att den som mår dåligt kan få mer och mer innehåll om att må dåligt.
• Notiserna lockar tillbaka dig en stund efter att du stängt appen.
• Likes, visningar och följare blir ett sätt att mäta sig, och det är svårt att låta bli att kolla.

Läs mer om varför det är så svårt att sluta scrolla.

Vad kan jag göra själv?

Du behöver inte radera allt. Börja med det som drar mest:

• Stäng av notiserna från apparna du fastnar i. Då är det du som bestämmer när du går in.
• Rensa i flödet. Avfölj konton som får dig att må sämre. Det rådet ger Folkhälsomyndigheten till unga.
• Flytta apparna från startskärmen, eller logga ut, så att det tar några sekunder extra att komma in.
• Mobilen utanför sovrummet på natten, med en vanlig väckarklocka.
• Bestäm när, i stället för hur mycket. Till exempel inte före frukost och inte i sängen.
• Lägg märke till varför du går in. Är det tristess, stress, ensamhet? Då vet du vad du behöver hitta ett annat sätt att hantera.

Har du provat och hamnat tillbaka i samma vana? Det är vanligt. Att bara bestämma sig håller sällan. Det som oftare fungerar är att förstå vad apparna ger dig i stunden, och att ha någon som hjälper dig att följa upp.

När är det dags att prata med någon?

Om du har försökt utan att det håller, om du mår dåligt av att vara där eller av att inte vara där, eller om sociala medier har blivit ett sätt att fly från något jobbigt, kan det vara skönt att prata med någon.

Telora öppnar snart. Vi planerar att erbjuda samtal via video med legitimerade psykologer och psykoterapeuter, som arbetar med beprövade metoder. Ni tar reda på vad som håller kvar dig, och gör en plan som ni följer upp. Du väljer själv hur många samtal du vill ha. Läs mer om sociala medier, och skriv gärna upp dig på väntelistan.

Jämför du dig mycket med andra i flödet? Läs när jämförelserna tar över.

Mår du dåligt just nu?

Vid akut fara för liv eller hälsa: ring 112. För sjukvårdsråd dygnet runt: ring 1177. Har du tankar på att skada dig själv eller att inte vilja leva? Ring Självmordslinjen på 90101. Är du under 18 kan du ringa Bris på 116 111.