Porrberoende – tecken och var du kan få hjälp

Vad menas med porrberoende?

Med porrberoende menar de flesta att porren har fått en plats i livet som man inte själv har valt. Man vill titta mindre, men det håller inte. Det handlar alltså inte om hur mycket andra tittar, utan om hur det är för dig.

I vården finns ingen diagnos som heter porrberoende. I WHO:s diagnossystem ICD-11 finns däremot tvångsmässigt sexuellt beteende. Det beskriver ett mönster under längre tid där man inte klarar att styra starka sexuella impulser, och där det leder till tydligt lidande eller ställer till det i livet. Porr kan vara en del av det. WHO har placerat diagnosen bland impulskontrollstörningar och inte bland beroenden, eftersom forskarna ännu inte vet om det fungerar på samma sätt som till exempel spel om pengar.

För dig spelar ordet mindre roll. Det viktiga är om du själv känner att du har tappat kontrollen eller mår dåligt.

Tecken på att porren tar för stor plats

Det finns inget test som ger ett säkert svar. Men det här är vanliga tecken. Fundera på hur många du känner igen:

• Du tittar längre eller oftare än du hade tänkt.
• Du har försökt dra ner eller sluta, men det har inte hållit.
• Du behöver se mer, eller grövre saker, för att få samma känsla.
• Du mår dåligt, skäms eller känner dig tom efteråt.
• Du har svårt att bli upphetsad utan porr, eller sex med en partner känns annorlunda.
• Du tittar för att slippa känna stress, oro, ensamhet eller tristess.
• Det går ut över sömn, skola, jobb eller relationer.
• Du döljer hur mycket du tittar för människor nära dig.

Känner du igen dig i flera av dem, och har det pågått ett tag, kan det vara värt att prata med någon. Du kan också göra vårt anonyma självtest. Det ger ingen diagnos, men kan hjälpa dig att se ditt mönster.

Om skam

Det som gör porr svårt att prata om är ofta skammen. Många tror att de är ensamma om det, eller att de kommer att bli dömda. Men den som arbetar med det här har hört det förut. Det är en del av jobbet att lyssna utan att döma.

WHO skriver också att lidande som bara kommer från moraliska värderingar, till exempel att man tycker att porr är fel, inte räcker för diagnosen. Du kan vilja ändra dina vanor av många skäl, och det är rimligt. Men att vilja ändra något betyder inte att något är fel på dig.

Vad kan du göra själv?

• Skriv ner varför du vill ändra något. Det blir lättare att påminna dig när suget kommer.
• Lägg märke till när du tittar. Är det när du är trött, uttråkad, stressad eller ensam? Då vet du vad du behöver ha något annat för.
• Gör det lite krångligare. Porrfilter, mobilen utanför sovrummet och inga skärmar i sängen gör att du hinner tänka efter.
• Räkna med bakslag. Det är sällan man slutar på en gång. Ett bakslag betyder inte att allt är förstört.

Fler råd hittar du i hur slutar man kolla på porr?

Var kan du få hjälp?

Om du är ung

Ungdomsmottagningen kan stötta dig, och du hittar din närmaste via UMO.se. PrevenTell är en hjälplinje för den som är orolig för sin sexualitet. Du kan ringa 020-66 77 88 eller chatta, och du kan vara anonym. För killar finns också chattar som Killar.se och Under Kevlaret. Är du under 18 kan du även prata med Bris på 116 111.

Vården

Du kan ringa 1177 eller gå till vårdcentralen och berätta hur du har det. Där kan du få en bedömning och bli hänvisad vidare. Har du en partner och det påverkar relationen, kan ni också söka hjälp tillsammans.

Psykolog eller psykoterapeut

Det finns privata psykologer och psykoterapeuter, på plats och via video. Fråga om de har erfarenhet av porr och sexuella vanor, och om de är legitimerade. En legitimerad behandlare har tystnadsplikt.

Samtal via video hos Telora

Telora öppnar snart. Vi planerar att erbjuda samtal via video med legitimerade psykologer och psykoterapeuter för dig som tittar på porr mer än du vill eller mår dåligt av det. Du behöver ingen remiss eller diagnos, och du väljer själv hur många samtal du vill ha. Läs mer om hjälp vid porrberoende, och skriv gärna upp dig på väntelistan för att få besked när vi öppnar.

Är du förälder? Läs mitt barn tittar på porr – hur ska jag reagera?

Behöver du hjälp nu?

Vid akut fara för liv eller hälsa: ring 112. För sjukvårdsråd dygnet runt: ring 1177. Har du tankar på att skada dig själv eller att inte vilja leva? Ring Självmordslinjen på 90101, eller 112 om det är akut.