För föräldrar
Regler för skärmtid hemma – hur får man dem att hålla?
Ni har kommit överens om tider. Sedan blir det förhandlingar, tjat och ”bara fem minuter till”. Till slut orkar ingen. Känns det igen? Här får du veta vad som är rimligt för olika åldrar, vad som brukar göra regler lättare att hålla, och när det är dags att få hjälp.
Hur mycket skärmtid är rimligt?
1177 och Folkhälsomyndigheten har en tumregel för skärmtid på fritiden:
- 0–2 år: ingen skärm alls.
- 2–5 år: högst 1 timme om dagen.
- 6–12 år: högst 1–2 timmar om dagen.
- 13–18 år: högst 2–3 timmar om dagen.
Skolarbete räknas inte. Inte heller att lyssna på musik, poddar eller ljudböcker. Det är en tumregel, inte en exakt gräns. Folkhälsomyndigheten skriver att barnet också behöver få tid till skolarbete, sömn, rörelse, fritid och umgänge.
Vilka regler brukar fungera?
1177 föreslår att familjen kommer överens om reglerna tillsammans med barnet, att samma regler gäller hela familjen och att ni ser över dem då och då. Exempel på regler är en tid varje dag när skärmarna stängs av, inga skärmar vid maten och att mobilerna laddas utanför sovrummet på natten.
Barn gör som föräldrarna gör, skriver 1177. Om du själv lägger undan mobilen när ni är tillsammans blir det lättare för ditt barn att göra samma sak.
Varför håller inte reglerna?
Om det är svårt, är det inte för att du är en dålig förälder. Folkhälsomyndigheten skriver att digitala medier är utvecklade av experter för att man ska vilja använda dem mer. Myndigheten skriver också att tonåringar har svårare än vuxna att styra sin skärmanvändning, eftersom konsekvenstänket inte är fullt utvecklat. Du kämpar alltså mot något som är byggt för att vara svårt att sluta med, och ditt barn har sämre förutsättningar än du att stå emot.
Det är också vanligt att reglerna i sig blir det ni bråkar om. Då hjälper det sällan att göra dem hårdare. Ofta behöver man förstå vad bråken handlar om och vad skärmen betyder för barnet.
Folkhälsomyndigheten skriver att om reglerna inte följs trots upprepade försök, kan det vara ett tecken på att ni behöver söka hjälp och stöd.
Hur blir det mindre bråk?
Folkhälsomyndigheten ger några råd om konflikter kring skärmar:
- Bestäm i förväg vad som händer om reglerna inte följs. Då slipper ni förhandla mitt i ett gräl.
- Sätt tydliga gränser, och visa samtidigt empati och värme.
- Börja gärna med att prata om unga i allmänhet, innan ni pratar om ert barn.
Det är lätt att skriva och svårt att göra, särskilt med en tonåring som redan är arg. Varje familj är olika, och det som fungerar hos grannen fungerar inte alltid hos er.
När är det dags att få hjälp?
Sök hjälp om ni har provat flera gånger utan att reglerna håller, om bråken tar över vardagen, eller om skärmen länge går ut över sömn och skola. Du behöver inte vänta tills det har blivit riktigt illa.
I föräldrarådgivning får du råd om vad som är rimligt för just ert barn, hur du pratar om skärmen och hur ni sätter gränser som håller. Det är inte behandling av ditt barn, och ditt barn behöver inte vara med. Behöver ditt barn egen hjälp, finns behandling för barn och unga.
Telora öppnar snart. Hos oss kommer legitimerade psykologer och psykoterapeuter att arbeta med beprövade metoder, via video. När vi öppnar blir det ingen kö – du väljer själv en ledig tid och bokar direkt.
Läs mer om hur mycket skärmtid en tonåring ska ha.
Vill ditt barn inte ha hjälp? Läs vad du kan göra då.
Öppnar snart. Legitimerade psykologer och psykoterapeuter via video. Ingen remiss behövs.
Vid akuta fall: verkar ditt barn mycket nedstämt, skadar sig själv eller pratar om att inte vilja leva, kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) via 1177, eller ring 112. Ditt barn kan också ringa Bris på 116 111.