Mitt barn blir rasande när skärmen stängs av

Varför blir det så starkt?

1177 skriver att utbrott handlar om känslor som barnet ännu inte har lärt sig att hantera. Att få ett nej eller att bli avbruten mitt i något är en vanlig anledning. Trötthet och hunger gör det värre. Det gäller i alla åldrar, även om tonåringar oftare bråkar och argumenterar än skriker på golvet.

Skärmen gör det extra svårt av flera skäl:

• Spel och appar är byggda för att man ska fortsätta. Folkhälsomyndigheten skriver att många appar och plattformar är utformade för att vi ska vilja använda dem mer. Det tar aldrig naturligt slut.
• Mycket går inte att pausa. I många onlinespel spelar barnet med andra. Att gå mitt i en match kan betyda att laget förlorar eller att kompisarna blir sura.
• Hjärnan är inte färdig. Enligt 1177 är de delar av hjärnan som planerar och fattar beslut inte fullt utvecklade förrän i 20–25-årsåldern. Att själv bryta något roligt är svårt för ett barn.
• Skärmen kan vara en tröst. För en del barn är spelet eller flödet ett sätt att slippa stress, ensamhet eller en jobbig dag. Då känns det som mer än ett spel som tas bort.

Ilskan betyder alltså inte automatiskt att barnet är beroende. Men den kan vara en signal att lyssna på.

Före: gör avslutet förutsägbart

Det mesta av arbetet görs innan skärmen ska stängas av, när alla är lugna.

• Kom överens om reglerna tillsammans. Folkhälsomyndigheten skriver att gemensamma regler gör det lättare att prata om skärmtid utan att bråka.
• Förvarna. 1177 rekommenderar att förbereda barnet innan en aktivitet tar slut. Säg till en stund innan, och gärna en gång till strax före.
• Tänk i matcher och avsnitt, inte bara i minuter. ”När den här matchen är slut” är ofta lättare än ”om tio minuter”. Bestäm då också att ingen ny match startas.
• Bestäm vad som händer efteråt. Det är lättare att lämna skärmen för något, som middag eller att ses, än för ingenting.
• Bestäm i förväg vad som händer om regeln inte följs. Då slipper ni förhandla mitt i ett gräl.
• Lägg märke till mönster. Blir det oftast bråk när barnet är trött eller hungrigt? Då kan det hjälpa att flytta tiden.

Folkhälsomyndigheten avråder från att använda skärmen som belöning eller tröst. Då blir den ännu viktigare, och ännu svårare att släppa.

Läs mer om regler för skärmtid hemma.

Under: håll dig lugn och säg lite

När utbrottet väl är igång går det inte att resonera. 1177 och Folkhälsomyndigheten ger liknande råd:

• Håll dig så lugn du kan. Prata med lugn röst och korta meningar. Det kan hjälpa att sätta sig ner.
• Skrik inte, och försök inte förklara eller diskutera medan barnet är upprört.
• Visa att du ser känslan: ”Jag ser att du blev jättearg.” Det betyder inte att du ändrar dig.
• Stå fast vid det ni har bestämt, även om barnet blir argt eller ledset.
• Ge barnet utrymme. Fråga om hen vill vara ifred en stund.
• Känner du att du själv tappar kontrollen, gå undan en kort stund, om barnet är tryggt.

Hota aldrig och slå aldrig. Om barnet är på väg att skada sig själv eller någon annan behöver du förstås ingripa.

Efter: prata när alla är lugna

Senare, när ni båda har lugnat ner er, kan ni prata om vad som hände. Låt barnet berätta med egna ord hur det kändes. Fråga vad som hade gjort det lättare. Kanske behöver förvarningen komma tidigare, eller kanske är kvällens sluttid för sen.

Fokusera på vad ni kan göra nästa gång, inte på vem som gjorde fel. Har du själv sagt något du ångrar, säg förlåt. Det visar barnet hur man reder ut ett bråk.

Har du en tonåring? Läs om hur du pratar med din tonåring om skärmen.

När är det dags att söka hjälp?

Enligt 1177 kan det vara bra att söka hjälp om:

• utbrotten eller bråken är väldigt många,
• barnet får problem i skolan eller med kompisar,
• du känner att du har provat allt och inte orkar längre,
• du blir så arg att du är nära att slå,
• barnet eller någon annan i familjen tycker att det är mycket jobbigt.

Folkhälsomyndigheten skriver också att om reglerna inte går att hålla trots flera försök, kan det vara ett tecken på ett beroende. Andra tecken är att barnet har vänt på dygnet, har hög frånvaro, har slutat med annat eller ljuger om skärmtiden.

Du kan vända dig till elevhälsan på skolan, din vårdcentral eller ringa 1177. Vid större svårigheter kan barnet få hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Bris har en stödlinje för vuxna som undrar över barn, på 077-150 50 50.

Läs mer om tecken på att skärmvanorna har blivit ett problem.

Telora öppnar snart. Vi planerar att erbjuda föräldrarådgivning, familjesamtal och samtal för unga via video, med legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Ingen remiss behövs, och ni väljer själva hur många samtal ni vill ha. Läs mer om föräldrarådgivning, och skriv gärna upp dig på väntelistan för att få besked när vi öppnar.

Behöver ni hjälp nu?

Vid akut fara för liv eller hälsa: ring 112. För sjukvårdsråd dygnet runt: ring 1177. Barn och unga kan prata med Bris på 116 111. Har ditt barn eller du själv tankar på att skada sig eller att inte vilja leva? Ring Självmordslinjen på 90101, eller 112 om det är akut.