Orolig för ditt barns skärmvanor? Tecken att hålla utkik efter

Är mycket skärmtid samma sak som ett problem?

Nej, inte alltid. Folkhälsomyndigheten har en tumregel för skärmtid på fritiden: högst 1–2 timmar om dagen för barn 6–12 år och högst 2–3 timmar för unga 13–18 år. Skolarbete räknas inte. Många barn går över det ibland, till exempel på ett lov, utan att något är fel.

Det som avgör är hur skärmen påverkar livet. Sover barnet? Fungerar skolan? Träffar det kompisar och gör annat som det tycker om? Folkhälsomyndigheten skriver ändå att hög användning, mer än ungefär tre timmar om dagen, ökar risken för att det blir ett problem.

Vilka tecken ska jag hålla utkik efter?

Ett enskilt tecken behöver inte betyda något. Det är när flera av dem håller i sig över tid som det är värt att reagera. Folkhälsomyndigheten och 1177 nämner bland annat:

• Barnet har svårt att dra ner eller sluta, trots flera försök.
• Barnet vill sluta, men klarar det inte.
• Barnet sover för lite eller vänder på dygnet.
• Skolan påverkas, till exempel med mycket frånvaro.
• Barnet har tappat intresset för saker det brukade gilla.
• Humöret och måendet blir sämre av skärmen.
• Barnet fortsätter, eller använder skärmen ännu mer, trots att det ställer till problem.
• Ni bråkar ofta om skärmtiden, eller barnet ljuger om hur mycket det använder skärmen.

Det gäller oavsett om det handlar om dataspel, sociala medier, mobilen i stort eller andra skärmvanor. Vill du få en bild av hur det ser ut just nu kan du göra vårt korta självtest. Det ställer ingen diagnos, men kan hjälpa dig att sortera dina tankar.

Kan skärmen vara ett sätt att fly?

Ja. Folkhälsomyndigheten skriver att mycket skärmanvändning ibland beror på att barnet mår dåligt och vill fly från verkligheten. Mobbning, att inte trivas i skolan och psykisk ohälsa ökar risken.

Då räcker det sällan att bara ta bort mobilen eller spelet. Det som ligger bakom finns kvar. Det kan vara värt att fundera på hur ditt barn har det i övrigt, och att få hjälp att förstå vad skärmen fyller för funktion. Läs mer om när man mår dåligt av skärmen.

Vad skyddar?

Enligt Folkhälsomyndigheten skyddar det om barnet trivs i skolan, och om barnet har en god relation till sina föräldrar, som också har insyn i barnets liv på nätet. Det betyder att du som förälder spelar roll, även när det känns som att du inte når fram.

Hur tar jag upp det med mitt barn?

Börja med nyfikenhet, inte med anklagelser. Folkhälsomyndigheten råder föräldrar att undvika ordet ”beroende”, särskilt i början. Det kan kännas laddat och skuldbeläggande. Säg hellre vad du ser, till exempel att barnet verkar trött på morgnarna.

Många föräldrar har redan provat regler, förbud och tjat. Det håller sällan i längden, och det är inte ditt fel. Spel, appar och flöden är byggda för att vara svåra att lägga ifrån sig. Ofta behöver familjen hjälp på traven.

När är det dags att söka hjälp?

Sök hjälp om flera av tecknen ovan håller i sig, om ni har försökt ändra vanorna utan att det håller, eller om bråken hemma blir för stora. Du behöver inte vänta tills det har blivit riktigt illa, och du behöver inte veta om det ”är ett beroende”.

Telora öppnar snart. Hos oss kommer legitimerade psykologer och psykoterapeuter att arbeta med beprövade metoder, via video. Vi planerar att erbjuda föräldrarådgivning, alltså råd till dig som förälder om hur du pratar med ditt barn och sätter gränser, och behandling för ditt barn. Ditt barn behöver inte vara med på föräldrarådgivningen. När vi öppnar blir det ingen kö – du väljer själv en ledig tid och bokar direkt.

Vill ditt barn inte ha hjälp? Läs vad du kan göra då.