Hur går behandling för skärmberoende till?

Vad behandlar man egentligen?

”Skärmberoende” är inget eget begrepp i vården. Det är ett vardagsord för när skärmen tar mer plats än man vill och det är svårt att ändra på det. Det kan gälla dataspel, mobilen, sociala medier, porr eller serier. Dataspelsberoende är en egen diagnos i WHO:s diagnossystem ICD-11. För det mesta andra finns ingen egen diagnos.

Det spelar mindre roll än man tror. Du behöver ingen diagnos för att få prata med någon. Det som avgör är hur du har det: om skärmen går ut över sömn, skola, jobb eller relationer, om du har försökt dra ner utan att det håller, eller om du använder skärmen för att slippa känna något jobbigt.

Osäker på om det gäller dig? Läs skärmberoende – vad är det, och när blir det ett problem?

I början: att förstå hur det ser ut för dig

De första samtalen handlar oftast om att lära känna dig och din situation. Den du pratar med vill förstå:

• vad du gör vid skärmen, när och hur länge,
• vad som brukar hända precis innan du börjar, till exempel att du är uttråkad, stressad, ensam eller ledsen,
• vad skärmen ger dig, för den ger nästan alltid något,
• vad den kostar dig, i sömn, ork, relationer eller saker du har slutat med,
• hur du mår i övrigt.

Du bestämmer själv hur mycket du vill berätta. Ingen kommer att döma dig för hur många timmar det har blivit, eller för vad du tittar på. Det är vanligt att man skäms lite i början. Det brukar släppa när man märker att den man pratar med har hört det förut.

Ibland visar det sig att skärmen hänger ihop med något annat, som oro, nedstämdhet, stress eller ensamhet. 1177 skriver att mycket spelande kan vara ett tecken på andra svårigheter i livet. Då kan det vara viktigt att ta hand om det också.

Sedan: att ändra vanor, steg för steg

1177 beskriver hur behandlingen går till vid den specialiserade mottagningen för spelberoende och skärmhälsa i Västra Götaland. Mycket av det gäller skärmvanor i stort:

• Ni bestämmer tillsammans vad du vill ändra. Det kan vara att dra ner, att sluta med en viss app eller ett visst spel, eller att få tillbaka nätterna.
• Du lär dig se dina mönster. Vilka tankar, känslor och situationer får dig att ta fram skärmen?
• Du övar mellan samtalen. Det är där det mesta händer. Samtalen är till för att planera, följa upp och justera.
• Du hittar annat som får ta plats. Det är lättare att släppa något när något annat är viktigt för dig.

Övningarna är ofta konkreta och små. Mobilen laddas i köket. Ett spel får vänta till efter middagen. En app flyttas bort från startskärmen. Du provar, ni pratar om hur det gick, och ni ändrar det som inte fungerade. Bakslag är en del av det, och något ni kan lära er av.

Gäller det spel om pengar, eller köp i spel som börjat likna det? Läs om skillnaden mellan dataspelsberoende och spelberoende.

Hur lång tid tar det?

Det finns inget bestämt antal samtal. Det beror på vad du vill ändra, hur länge det har hållit på och hur du mår i övrigt. Hos en del räcker några samtal för att komma igång. Andra vill ha stöd längre. Du har själv inflytande över det.

Folkhälsomyndigheten skriver att avvänjning verkar gå lättare än för andra typer av beroenden. Det är ett skäl att inte vänta tills det har gått riktigt långt.

Om det gäller ditt barn

Barn och unga behöver hjälp av vuxna för att hantera skärmen, skriver Folkhälsomyndigheten. Föräldrar är därför ofta med på något sätt. Det kan vara samtal med hela familjen, samtal där du får stöd och råd som förälder, eller att den unga får egna samtal medan du får dina.

Folkhälsomyndigheten tipsar om att familjen kan vända sig till vårdcentralen, och att elevhälsan kan ge stödsamtal och hänvisa vidare till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) om svårigheterna är stora. I en del regioner finns också särskilda mottagningar.

Det är vanligt att den unga inte vill ha hjälp, åtminstone inte först. Då kan du som förälder börja själv.

Läs när barnet inte vill ha hjälp.

På plats eller via video?

Båda går. Enligt 1177 kan behandlingen vid mottagningen i Göteborg ske på plats eller via video. Video passar många, särskilt den som tycker att det är jobbigt att sitta i ett väntrum eller bor långt från en mottagning. Det kan kännas lite konstigt att söka hjälp för skärmen via en skärm. Men samtalet är inte det som är problemet, och du stänger av när det är slut.

Oavsett var: fråga gärna om den du ska prata med är legitimerad och har erfarenhet av just ditt område. En legitimerad psykolog eller psykoterapeut har tystnadsplikt och arbetar under hälso- och sjukvårdens regler.

Telora öppnar snart. Vi planerar att erbjuda samtal via video med legitimerade psykologer och psykoterapeuter, om dataspel, mobilen, sociala medier och porr. Vi planerar samtal för vuxna och unga, och föräldrarådgivning för dig som är orolig för ditt barn. Ingen remiss behövs, och du väljer själv hur många samtal du vill ha. Skriv gärna upp dig på väntelistan för att få besked när vi öppnar.

Gäller det dataspel? Läs var man får hjälp med dataspelsberoende.

Behöver du hjälp nu?

Vid akut fara för liv eller hälsa: ring 112. För sjukvårdsråd dygnet runt: ring 1177. Har du tankar på att skada dig själv eller att inte vilja leva? Ring Självmordslinjen på 90101, eller 112 om det är akut. Är du under 18 kan du ringa eller chatta med Bris på 116 111.